Så primulett!
Det är mest regnhöst kvar, men lite feber finns också.
Berlin!
Om två veckor och två dagar ska jag och sex kompisar åka till Berlin och det ska bli så himla himla kul!
När man är lite sjuk får man helt plötsligt tid att göra sånt man inte har tid till så ofta annars. Skriva till exempel.
Jag har en kakburk i plåt som är som tre burkar på varandra, och den brukar jag fylla med nybakade kakor på nätterna eller på söndagseftermiddagar när solen skiner och det luktar höstlöv eller vintersnö ute. Sen när kakburken är full och klockan är kanske tre eller ibland ännu mer så skickar jag iväg sms till en god vän eller två och bjuder in till kak- och saftkalas. I vanliga fall får jag ju såklart inte svar förren flera timmar senare, men en gång pep det till i min mobil nästan på direkten. Det var en av mina absolut finaste vänner som inte kunde sova och sa att hon gärna kommer över på kalas nu med en gång. Det är så bra för hon bor bara ett par hundra meter bort så vill jag ha en vän snabbt som ögat så tar det inte lång tid innan hon dyker upp. Den här gången hann jag precis blanda röd och gul saft innan det plingade på dörren. Sen satt vi vid mitt lilla köksbord och drack saft ur vackra kristallglas och åt kakor ur kakburken. De var fortfarande lite varma. Sen spelade vi fia med knuff säkert tjugo gånger och hon vann varje gång, kanske är det de röda och blå spelpjäserna som bär otur med sig. Klockan halv fem och då var det ju ingen idé för henne att gå hem, så vi satte oss i varsin ände av soffan och delade på mitt täcke som jag hämtade ur sängen. Så satt vi och pratade mest om framtiden och om tyllkjolar och om hur fint det är att ha picknick på sommaren. Hon berättade om sin semester i Paris och om hur kärleksfulla alla människor verkade vara där. Tydligen håller folk varandra i handen hela tiden och det står par som pussas i varje gathörn. Och så fanns det små, söta meddelanden på husfasaderna eller på gatstenarna i vissa kvarter, ”kom ihåg att du är vacker” till exempel, fast på franska såklart.
Leaves are falling and sun is shining.
Så otroligt fin på nåt sätt.
För ett år och tre dagar sen.
Så hade jag långt hår som jag precis tonat rödaktigt, fast det synts mest när ljuset kom bakifrån.
Dessutom sparade jag ut mitt hår för jag ville att det skulle sluta vid midjan ungefär. I oktober hade min lugg växt ut så mycket att den var för lång för att ha framme och för kort för att ha bakom örat, därför hade jag ett rosetthårspänne i håret nästan varje dag.
12.37
- Kaj Husell
Photobooth på toaletten och det är kö utanför.
Sommaren står och väger undrar vart den ska ta vägen.
I ett fönster som har utsikt över Hornsgatan.
You are so sweet, so sweet.
Dansa fastän hjärtat brister.
Ont i halsen och öm i skinnet. Har en känsla av att sjukdom är på väg, och jag som precis gått och funderat över hur märkligt det är att jag inte ens blivit lite höstförskyld när ungefär alla andra ligger hemma och sjukar sig. I helgen har jag varit kattvakt för Fannie är i Bryssel dit hon åkte med ett nattåg som såg ut som Hogwartsexpressen, och idag var jag och tittade lite på sex kattungar som var sådär söta som bara kattungar kan vara.
